“Lonely, I’m so lonely, I have nobody to call my ooooo-ooown!”. Nej, känslan kunde inte vara mer avlägsen. Jag är i Paris. Jag sitter själv på ett café i Paris och sörplar på en cafe crème. Kaffe är en av flera saker Frankrike lärt mig. Det är tryckande varmt och fast det är söndag så rör sig staden. Jag trivs här där jag sitter, tittar lite på folkvimlet, lyssnar på franskan. Lite o-cool och ganska liten i den stora staden, men trivs gör jag.
Jag och Eric var i Cavalaire från onsdag em. till lördag morgon. Landskapen i Cavalaire och sydfrankrike är nog det vackraste jag sett. Grönt och skönt, höga, höga berg och dalar, och så medelhavet: stört vackert. Försökte ta bilder, men misslyckades kapitalt med att fånga allt det vackra. Det blev som jag hoppats, några lugna dagar, och det har varit hur trevligt som helst att bo hos Erics pappa. I lördags kom vi till Paris. På dagen var vi turister, såg Eiffeltornet och promenerade massor. På kvällen kastades vi in i det mer äkta parisiska livet. I soluppgången vandrade jag, Eric, Erics kusin Julien och Juliens kompis hem längs Seine. La vie est belle. (Varför jag måste vara så klyschig vet jag inte, det är bara är så och det är för övrigt detta jag menar med o-cool) Ikväll ska vi till Notre Dame och Montmartre.
Jag kommer sakna att prata och höra franska runt mig varje dag fruktansvärt mycket! Men Paris har gett en försmak. Skillnaden från lilla Montpellier är ganska stor. När jag först kom kände jag mig ganska intimidated och blev besviken över den känslan eftersom jag har funderat på att åka till Paris nån gång i framtiden för att bo ett halvår, ett år, plugga, jobba, jag vet inte vad, men ne - jag tror ändå att det kan vara min grej det här. Vi får se. Jag har iaf. lärt mig enormt mycket franska sista veckan eftersom vi umgåtts så mycket med fransmän. Av Paris har jag fått ett helt nytt vokabulär också : streetfranska…
Om vi inte ”hörs” mer via resdagboken så ses vi snart i en verkligenhet nära dig! Men det är nog mkt. möjligt att jag skriver några rader till innan dess…
Två kindpussar från Paris! (och inte tre som i Montpellier, vilket jag flera ggr. har glömt när jag hälsat på folk här i Paris ---> ”Hon får aldrig nog av kindpussar flickan, hon får aldrig nog!”)
Dagens ord (parisiska influenser):
Blé – pengar
un flic – en snut
Dans ta geule ! – in your face !
Un pote – polare, kompis
mytho! – lögnare, mytoman !
Tu me crases les couilles
söndag 24 maj 2009
onsdag 20 maj 2009
Början på Slutet...
Det är inte Slutet, men det är början på Slutet. Om en vecka är jag hemma - tärningen är kastad, dagarna räknade, den tjocka damen har sjungit. Slutet började i fredags. Då lämnade jag min älskade studio partagé (notera adjektivet, mina känslor gentemot studion har gått från ”cellen” till ”mitt underbara hem”) och min underbara coloc och Uppsala åkte hem till Uppsala. Men! istället kom Eric och jag flyttade in hos underbara Julia.
Det har varit bra sista dagar. Vädret har varit fantastiskt så vi har varit på playan (jag har bränt mig överallt trots solkräm), vi har ätit ute, testat bla. sniglar, coq au vin, creme caramel och tartare, gått ut och bara umgåtts så mycket med varandra som det bara gått! Jag har dock varit förkyld m. halsmandlar stora som valnötter (svininfluensan?!), men det gick över fort.
Nu sitter jag och Eric på tåget mot Toulon. Eller, i skrivande stund är vi i Marseille där vi suttit fast i en timme, men när vi väl kommer fram bär det vidare mot Cavalaire där jag hoppas på lugna dagar. På lördag förmodligen åker tåget vidare mot Paris där vi ska bo hos Erics kusin några dagar och sen är det faktiskt lika schlutt som godispåsen som Håkan-bråkan åt upp för Robert Gustavsson i Sunes sommar.
Det är inte att komma hem som känns tråkigt, men det är att lämna Montpellier. Och det är inte heller staden i sig jag saknar, men det är hela resan som faktiskt, till slut, blev av, det liv jag har haft här och de vänner jag fått. Och det är verkligen fina vänner också, som absolut ska med i fortsättningen, en av de bästa sakerna med resan. Clemenceau-gänget har på sista tiden känts som en liten familj : ofta lite kaosigt, ibland lite gnabbigt men alltid sjukt, sjukt roligt! Det var många tårar som fälldes när jag skulle åka till Montpellier, men - om möjligt - ännu fler nu när jag åker härifrån. Men, som Eric sa i ett tappert försök att muntra upp: It’s not good bye, it’s see you later!
Egentligen, egentligen är det verkligen inte ens slutet, det är inte ens slutet på början, det är bara början…
Bisous Sverige, vi ses snart igen!
PS. Nu rullar tåget igen. Landskapen i södra Frankrike är VACKRA.
PS.2. Ar nu i Cavalaire och lagger upp inlagget harifran. Det ar supervackert har. Jag och Eric ska nu upp i bergen och titta pa solnedgangen!
Dagens ord: tu me fais chier – du är asjobbig, dryg (ordagrann översättning ”saknas”)
Det har varit bra sista dagar. Vädret har varit fantastiskt så vi har varit på playan (jag har bränt mig överallt trots solkräm), vi har ätit ute, testat bla. sniglar, coq au vin, creme caramel och tartare, gått ut och bara umgåtts så mycket med varandra som det bara gått! Jag har dock varit förkyld m. halsmandlar stora som valnötter (svininfluensan?!), men det gick över fort.
Nu sitter jag och Eric på tåget mot Toulon. Eller, i skrivande stund är vi i Marseille där vi suttit fast i en timme, men när vi väl kommer fram bär det vidare mot Cavalaire där jag hoppas på lugna dagar. På lördag förmodligen åker tåget vidare mot Paris där vi ska bo hos Erics kusin några dagar och sen är det faktiskt lika schlutt som godispåsen som Håkan-bråkan åt upp för Robert Gustavsson i Sunes sommar.
Det är inte att komma hem som känns tråkigt, men det är att lämna Montpellier. Och det är inte heller staden i sig jag saknar, men det är hela resan som faktiskt, till slut, blev av, det liv jag har haft här och de vänner jag fått. Och det är verkligen fina vänner också, som absolut ska med i fortsättningen, en av de bästa sakerna med resan. Clemenceau-gänget har på sista tiden känts som en liten familj : ofta lite kaosigt, ibland lite gnabbigt men alltid sjukt, sjukt roligt! Det var många tårar som fälldes när jag skulle åka till Montpellier, men - om möjligt - ännu fler nu när jag åker härifrån. Men, som Eric sa i ett tappert försök att muntra upp: It’s not good bye, it’s see you later!
Egentligen, egentligen är det verkligen inte ens slutet, det är inte ens slutet på början, det är bara början…
Bisous Sverige, vi ses snart igen!
PS. Nu rullar tåget igen. Landskapen i södra Frankrike är VACKRA.
PS.2. Ar nu i Cavalaire och lagger upp inlagget harifran. Det ar supervackert har. Jag och Eric ska nu upp i bergen och titta pa solnedgangen!
Dagens ord: tu me fais chier – du är asjobbig, dryg (ordagrann översättning ”saknas”)
måndag 11 maj 2009
Ingen rubrik (fantasiblockage pga. arghet över misslyckat prov) men ändå lite glädje.
Det är inte enbart tack vare mina egna beskaffenheter som jag har det så förträffligt här nere i Frankrike, det har jag insett nu. Hittade följande dokument på mitt skrivbord:
”SKYPE INFO
Användarnamn: rebecca.soder.altschul
Lösenord: *****
Du ringer på grön lur efter du valt kontakt att ringa, du har en chatt funktion också om någonting krånglar sig. Om något går snett ring din lillebror även kallad din ”tekniska support”.
Kramar Din lillebror :)”
- Jocke jag saknar dig! Det är tur att man har stöd hemifrån.
Idag skrev jag två av mina sista prov. Det ena gick jättebra det andra gick åt fanders. Samma gamla vanliga problem m. tidsbrist. Vi skulle skriva en argumentativ text, vilket jag också gjort, jag hann bara inte finskriva det på inlämningspappret... Jag hade en introduktion, för- och motargument, och sen när jag kom till conclusion skrev jag, "Av det som föregår kan man konstatera -". Sen hann jag inte längre. Är så arg på mig själv att jag vill sparka på nåt. Tant pis. Jag har flera bra provresultat som kommer att väga upp. Men ändå...
Imorgon, sista dan.
Just det, en sak till - nu är min hembiljett bokad! Den 26:e maj står jag på Arlanda. Det är om 15 freakin days!
Pussen
Dagens ord: idiot~e - idiot
”SKYPE INFO
Användarnamn: rebecca.soder.altschul
Lösenord: *****
Du ringer på grön lur efter du valt kontakt att ringa, du har en chatt funktion också om någonting krånglar sig. Om något går snett ring din lillebror även kallad din ”tekniska support”.
Kramar Din lillebror :)”
- Jocke jag saknar dig! Det är tur att man har stöd hemifrån.
Idag skrev jag två av mina sista prov. Det ena gick jättebra det andra gick åt fanders. Samma gamla vanliga problem m. tidsbrist. Vi skulle skriva en argumentativ text, vilket jag också gjort, jag hann bara inte finskriva det på inlämningspappret... Jag hade en introduktion, för- och motargument, och sen när jag kom till conclusion skrev jag, "Av det som föregår kan man konstatera -". Sen hann jag inte längre. Är så arg på mig själv att jag vill sparka på nåt. Tant pis. Jag har flera bra provresultat som kommer att väga upp. Men ändå...
Imorgon, sista dan.
Just det, en sak till - nu är min hembiljett bokad! Den 26:e maj står jag på Arlanda. Det är om 15 freakin days!
Pussen
Dagens ord: idiot~e - idiot
fredag 8 maj 2009
Université Paul-Valéry, Montpellier III
Nu så här när alla kurser är avslutade och bara slutproven återstår tänkte jag att det kanske vore på sin plats att skriva lite om skolan.
Jag går på Université Paul-Valéry, Montpellier III, som är ett av de tre huvudsakliga universiteten i Montpan. Enligt min bästa vän wikipedia.com så hör Montpelliers universitet till världens äldsta! Montp. 3 är la faculté de lettres, alltså humaniora och konst m.m. Det känns lite som att vara tillbaka på Södra Latin, här är stämningen bara lite mer upprorisk. Sen jag kom hit har jag fattat att Frankrike är väldigt synonymt med strejk, men på mitt universitet är det extra mycket. Man bombarderas med flyers för demonstrationer varje dag och skolan blockeras ideligen i protest mot det mesta och då är det verkligen med stolar och bord framför dörrar och fönster så att ingen kommer in. Läste senast om det i regionala tidningen: blockage, deblockade, reblockage… Vi utbölingar som går på IEFE, Institut d’Études Françaises pour Ètrangers, påverkas dock inte så mkt.
Jag är på nivån B2 och min klass är ganska liten men trevlig. Här återfinns två stockholmare (inkl. mig), en isländska, en cypriotiska, två amerikanskor, en kanadensare (…), flera kineser och japaner, till och från colombianare och en chilenska. I början tänkte jag faktiskt, vad fan är det här - alla var så knäpptysta och jag var gravt kulturchockad, men, petit à petit, har jag kommit att stortrivas i vår lilla grupp! Vi har ca 16 timmar skolan i veckan och går följande kurser:
Civilisation – fransk geografi, politik, media, utbildning, historia m.m.
Läsförståelse
Éxpression oral – det är skitkul, men läraren har drag av lömsk skvallerkärring. Allvarligt talat.
Litteratur – tillvalskurs, man ska välja två.
Grammatik, syntax – läraren är en fruktad drake, men hon kan sina saker, det ska erkännas.
Teater! – mitt andra tillval
Skriftligt uttryck – åh vad denna lärare går mig på nerverna. Hon älskar att höra sin egen röst, ingen annan får en syl i vädret, det finns bara en rätt åsikt, dvs. hennes, hon talar gärna om våra provresultat för alla och dessutom motsvarar substansen i det hon säger ung. marsipanrosen på en prinsesstårta. Och alla vet ju att det är marsipanrosen som är grejen, men tyvärr får man ju mest grädde.
Hörförståelse
Fonetik – Samma lärare som för skriftligt uttryck… Och på denna lektion kan hon ju med rätta hålla låda. Hon skrattar (till synes kärvänligt, men det är bara en illusion) när man säger fel och dessutom ger hon oss en bred syddialekt – inte snyggt.
Grammatik, morphologie – Åh jag älskar älskar älskar! Det känns typ som att jag får världsbildsomskakande kunskaper varje gång och läraren är [i]super professionnelle[/i].
Ja, det var det. Det är toppen, fast alla lärare är kanske inte toppen, men det kan ju hända att jag haft otur. Det är ganska mkt. plugg, de senaste två veckorna har jag haft ett el. flera prov varje dag – återigen flash back till Södra – men ça est allé. Antingen tar jag trammen till skolan el. så går jag den ca 45 min långa vägen som är väldigt vacker. Nationaliteterna är väldigt blandade men det finns en oproportionerligt stor andel svenskar, annars mkt. asiater, amerikaner. Nej, jag har en [i]hyper[/i] tillvaro, fortfarande.
Grattis alla femte maj-födelsedagsbarn!
Bisous mina nära och kära!
Dagens ord: avoir mal aux cheveux - vara bakis
Jag går på Université Paul-Valéry, Montpellier III, som är ett av de tre huvudsakliga universiteten i Montpan. Enligt min bästa vän wikipedia.com så hör Montpelliers universitet till världens äldsta! Montp. 3 är la faculté de lettres, alltså humaniora och konst m.m. Det känns lite som att vara tillbaka på Södra Latin, här är stämningen bara lite mer upprorisk. Sen jag kom hit har jag fattat att Frankrike är väldigt synonymt med strejk, men på mitt universitet är det extra mycket. Man bombarderas med flyers för demonstrationer varje dag och skolan blockeras ideligen i protest mot det mesta och då är det verkligen med stolar och bord framför dörrar och fönster så att ingen kommer in. Läste senast om det i regionala tidningen: blockage, deblockade, reblockage… Vi utbölingar som går på IEFE, Institut d’Études Françaises pour Ètrangers, påverkas dock inte så mkt.
Jag är på nivån B2 och min klass är ganska liten men trevlig. Här återfinns två stockholmare (inkl. mig), en isländska, en cypriotiska, två amerikanskor, en kanadensare (…), flera kineser och japaner, till och från colombianare och en chilenska. I början tänkte jag faktiskt, vad fan är det här - alla var så knäpptysta och jag var gravt kulturchockad, men, petit à petit, har jag kommit att stortrivas i vår lilla grupp! Vi har ca 16 timmar skolan i veckan och går följande kurser:
Civilisation – fransk geografi, politik, media, utbildning, historia m.m.
Läsförståelse
Éxpression oral – det är skitkul, men läraren har drag av lömsk skvallerkärring. Allvarligt talat.
Litteratur – tillvalskurs, man ska välja två.
Grammatik, syntax – läraren är en fruktad drake, men hon kan sina saker, det ska erkännas.
Teater! – mitt andra tillval
Skriftligt uttryck – åh vad denna lärare går mig på nerverna. Hon älskar att höra sin egen röst, ingen annan får en syl i vädret, det finns bara en rätt åsikt, dvs. hennes, hon talar gärna om våra provresultat för alla och dessutom motsvarar substansen i det hon säger ung. marsipanrosen på en prinsesstårta. Och alla vet ju att det är marsipanrosen som är grejen, men tyvärr får man ju mest grädde.
Hörförståelse
Fonetik – Samma lärare som för skriftligt uttryck… Och på denna lektion kan hon ju med rätta hålla låda. Hon skrattar (till synes kärvänligt, men det är bara en illusion) när man säger fel och dessutom ger hon oss en bred syddialekt – inte snyggt.
Grammatik, morphologie – Åh jag älskar älskar älskar! Det känns typ som att jag får världsbildsomskakande kunskaper varje gång och läraren är [i]super professionnelle[/i].
Ja, det var det. Det är toppen, fast alla lärare är kanske inte toppen, men det kan ju hända att jag haft otur. Det är ganska mkt. plugg, de senaste två veckorna har jag haft ett el. flera prov varje dag – återigen flash back till Södra – men ça est allé. Antingen tar jag trammen till skolan el. så går jag den ca 45 min långa vägen som är väldigt vacker. Nationaliteterna är väldigt blandade men det finns en oproportionerligt stor andel svenskar, annars mkt. asiater, amerikaner. Nej, jag har en [i]hyper[/i] tillvaro, fortfarande.
Grattis alla femte maj-födelsedagsbarn!
Bisous mina nära och kära!
Dagens ord: avoir mal aux cheveux - vara bakis
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)