Eftersom Montpellier är en studentstad har jag varnats för att det är svårt att hitta bostad här, vilket visat sig vara bara delvis sant. Kan man tänka sig att dela bostad med andra och inte är alltför kinkig är det faktiskt peu de problemes!
Bostadslöshetsångesten började ngn gång i december. Då registrerade mig på appartager.com, en sida för folk som söker colocation, ngn att dela ställe med. Det var så jag helst ville bo – det är ett bra sätt att träffa folk och prata mycket franska på. Tanken var att ha boendet ordnat innan jag åkte och det gick nästan, innan planerna sprack framför nosen några dagar innan avfär ---> panik. När paniken äntligen dämpats kontaktade jag flera olika uthyrare för att titta på rummen och bestämma mig sur place. Det visade sig vara en ganska god idé... Det gäller bara att ha lite is i magen.
De första dagarna bodde jag och min far på centrala New Hotel du Midi. Jag besökte:
* En familj m. två barn och en annan hyresgäst. De hämtade oss på flygplatsen och var snälla, men att bo i familj innebär en viss beroendeställning.
* Ett stycke flummiga studenter (som odlade saker i garderoben). Jag föll pladask, men andra gången jag var där visade det sig att rummet inte var möblerat och att de inte kunde ge mig ett besked förrän i slutet av veckan. Så mycket is i magen hade jag inte.
* Ett annat stycke flummiga studenter, men det var helt enkelt inte för mig.
* Ett studentresidens där jag kunde hyra en s.k. studio partagé. Man har sitt eget rum men delar kök och badrum m. en annan student. Det fanns ett rum ledigt och var prisvärt så efter ett par dagar när jag funderat (och isen i magen smält) bestämde jag mig för den. Jag flyttar in till Residence Clemenceau den första februari.
Sedan torsdagen den 22:a återfinns jag på ungdomshostellet Auberge de Jeunesse i centrala Montpellier. Det är sunkigt, barackliknande och receptionisten skulle jag kunna strypa, men det har ändå varit roligt här, man träffar massa massa folk och jag har inte behövt vara ensam alls. Det har blivit en del utgång (det var en sån kväll jag stukade foten och sen haltade i två dagar) men också vanliga middagar med trevliga personer. Har umgåtts mkt m. en svensk kille, men också massa andra människor som gjort bestående intryck, som underbara 70-åriga Iris fr. Schweiz som jag delat rum med, Per, forskare i kvantfysik, fransosen som trodde jag kom från ”have a guess”, och killen från Etiopen som jag inte riktigt vet hur jag ska kommentera.
Imorgon flyttar jag till en vän till min mammas bekant bara för ett par dagar och på söndag vidare till Le Clemenceau, där jag känner några som bor.
Kramar!
Dagens ord: être servi – vara nöjd m. något (säg för guds skull inte je suis satisfait, det kan tydligen misstolkas)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar