Ett första stapplande steg

Efter snart en veckas exil utmanar jag nu ödet och lämnar min soffa, ger mig ut i snöyran och går två kvarter bort för att fika med min parhäst. Jag vet inte när jag senast varit så här sjuk och dålig, året 22 har hittills inte imponerat, men nu är det mycket bättre och nu får det faktiskt vara nog med sjukerier.

Och ikväll ska jag banne mig tillbaka till Uppsala och dansa till Den Flygande Bokrullen, om jag så ska shotta hostmedicin hela kvällen!