Jag hjärta Israelilska medelålders damer

Jag hinner ju aldrig skriva allt det jag vill skriva! Min tidsoptimism är inget som tvättats bort i Israel inte. Egentligen finns massor av tid. Men ändå inte. Alltid är det något. Idag är det tisdagkväll, vilket är lika med puben och jag ska snart iväg och föra i något rum och jag mår väldigt bra. (Känsla i exakt denna stund: en vilja att skriva många ord, dricka vin och vara snygg och dekadent och känna mig levande. Kanske krossa ett glas i golvet, kanske röka en en cigarett med en sån där lång cigaretthållare. Bara för känslan liksom. Men det hör egentligen inte hit. (Bli inte förskräckta mamma och pappa)).

Måste bara ta en sekund för att säga detta oerhört viktiga:

Jag ÄLSKAR mina tvätteritanter!

De är bara så himla fina.