Utan snus i fyra dagar försmäktar vi på denna kibbutz

Det spatserar omkring sköldpaddor här. Nu går man förbi dem utan att höja på ögonbrynen. Jag har har fått färg, några fräknar på armarna och dammiga fötter. Det är ungefär 30 grader och jag sitter i skuggan m. laptopen iförd shorts och linne. Det är lördag, så ingen jobbar. Det är en lågmäld dag, det var pub night igår kväll. Folk glider mest omkring, solar, läser, skriver, spelar kort, röker vattenpipa, hänger, blundar i solen. Eller skuggan. En högtalare står på. Min roomie kom just tillbaka från affären och hade med sig choklad. Jag vaknade kl. åtta imorse - efter pub night, x antal araqua shots och fyra timmars sömn - av att hon rumsterade i rummet och packade sina väskor. Jag måste be henne upprepa typ två gånger varje gång för att jag ska förstå vad hon säger. Gick ut och la mig med ipoden i gräset istället. Fruktansvärt skönt.


Korridoren jag bor i. Mitt rum är den röda dörren. I den gula längst bort bodde Eric för två år sen!
Hon ska åka imorgon tyvärr. Förhoppningsvis kommer någon ny nästa vecka. Det är konstigt att man plötsligt kan tycka det känns tomt att bo själv i ett rum, när man jämt gör det annars. Knappt någon låser dörren till rummen. När vi gör det insisterar min rumskompis (med långa sydafrikanska ben) på att vi lägger nyckeln på dörrposten. Jag måste hoppa för att nå upp, nyckeln ramlar alltid ner på golvet. Men jag har börjat få rutin nu. Rummet är lite nedgånget, men helt okej. På elementet vid fönstret har någon klottrat ”Bad boy Esteban 09” 24 gånger. Jag vill inte veta vad Bad boy Esteban haft för sig i mitt rum för att förtjäna det epitetet.

Omgivningen i bergen är vacker. Man kan se över till Libanon, men man ska akta sig för att närma sig gränsen. Man liftar överallt. När man gör det ska man hålla ut två fingrar mot marken. (Icke att förväxla med tummen upp, för det är detsamma som att försöka sälja sig). Dagarna går fort och långsamt och de är väldigt behagliga. Ikväll är det barbecue och så visar de Sherlock Holmes på biografen.

Jag och en kille som heter Andreas liftade till Jish igår, en närliggande arabisk stad.


Vårt rum. Min säng står till höger och syns inte i bilden.

Varje dag har sin rutin. På tisdagar är det pub night på den lokala och enda puben, onsdagar är det tvätt, volontärmöte (skäll och förebråelser) och members club där man kan fika har öppet, torsdagar får man tillbaka tvätten, fredagar är det finare mat m. vin i the dining och finare kakor på members club eftersom det är shabbat, på kvällen är det puben som har öppet till tre och serverar öl för fem shekel (10 kronor) och shots för en shekel (you do the math), på lördagar är alla lediga och på kvällen får man de finaste kakorna. Jag har inte kommit så långt som till söndag, måndag (men de ska tydligen mest vara transportsträckor till pub night på tisdagen).

Libanon skymtar i horisonten.