Om speciella ting i allmänhet och ospeciella ting i synnerhet, om saker man minns och sånt man helst vill glömma. Det blir rätt mycket ord, och någonstans måste de ju ta vägen?

Leta i den här bloggen

torsdag 11 februari 2010

Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur!

Jaghapp. Så var det den elfte februari igen, kl. 23.45 närmare bestämt och 21 närmar sig obönhörligen med stormsteg. Jag ska inte överdriva. Den årliga ångesten över att bli äldre har lagt sig för den här gången och jag har redan försonats med min ”ålder”. Tänket har gått från smått desperata ”Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur”, till föga entusiastiska ”Jaghapp. 21 barre tydligen”, till självpeppande ”21 – åh så rätt”. Det är en försvarsmekanism… Jag vill ju förstås bliva stur. Det är trots allt roligt att fylla år. Jag hade tänkt skriva ett lite reflekterande inlägg om att bli ett år äldre, men nu när jag sitter vid datorn visar det sig att jag inte har så mycket reflektioner. De jag eventuellt hade har tröttheten tagit ifrån mig. Nu är jag så trött så jag klipper med ögonen (jo reflektion 1: äldre, men fan inte förnuftigare: alltid går jag och lägger mig för sent. Det är tydligen sant som det säger, det går inte att lära gamla hundar sitta...).

Imorgon återfinns jag dansandes på Strand! Kom dit eller låt blit.

21 barre tydligen - fan så rätt!

Inga kommentarer: