Igår var jag och parhästen på Strand. Vår plan: chill öl efter jobbet, lyssna på TTA, [ingenting] och (det tidigare föremålet för min väns hänförelse) Jonathan Johansson som DJ:ade, i ledig klädsel och skor utan klack – lagom avancerat innan lördagsjobb kl. 07.45. Men vi hamnade på klubbdelen till slut ändå. På Strand var det klubben Mörkret. Om det har jag inte så mycket att säga förutom att det var mörkt och att jag tyckte att jag fick en snilleblixt när jag närmade mig slatten i öl nummer tre. Där och då hade jag nog i min ivrighet över min briljans t.o.m. kunnat drista mig till att säga att jag blev upplyst (trots mörkret höhö…).
Det hela grundade sig kanske i min motvilja och motvilliga fascination för boken The Game och min utledhet på köttmarknaden på krogen. Jag är trött på dansgolv där ingen kollar på den de dansar med utan tittar ut över dansgolvet med raggningsradarn påslagen (och det är inte för att jag själv är så kort att min egen radar mest når till bröstet på folk - ett nyckelben här, en haka där om jag har tur). Skämt åsido, den en gång så lockande köttmarknaden känns alltmer som ett minne blott, ett ljuvt sådant, men dock. När jag insåg att det inte är någon konst att få napp på krogen, tyckte jag att ragga-på-krogen-sensationen försvann lite. Egentligen är det som hänt bara att jag insett att man söker efter något mer än en villig strupe. Egentligen är det som har hänt bara att jag blivit äldre…
Men hur som helst. Jag kände bara en genuin längtan efter ett krogklimat mer präglat av öppenhet, trevlighet och ”stake”, stake som i våga och satsa. Hej då råhet, hej då cynism och hårdnackade spelregler!
Det hela grundade sig kanske i min motvilja och motvilliga fascination för boken The Game och min utledhet på köttmarknaden på krogen. Jag är trött på dansgolv där ingen kollar på den de dansar med utan tittar ut över dansgolvet med raggningsradarn påslagen (och det är inte för att jag själv är så kort att min egen radar mest når till bröstet på folk - ett nyckelben här, en haka där om jag har tur). Skämt åsido, den en gång så lockande köttmarknaden känns alltmer som ett minne blott, ett ljuvt sådant, men dock. När jag insåg att det inte är någon konst att få napp på krogen, tyckte jag att ragga-på-krogen-sensationen försvann lite. Egentligen är det som hänt bara att jag insett att man söker efter något mer än en villig strupe. Egentligen är det som har hänt bara att jag blivit äldre…
Men hur som helst. Jag kände bara en genuin längtan efter ett krogklimat mer präglat av öppenhet, trevlighet och ”stake”, stake som i våga och satsa. Hej då råhet, hej då cynism och hårdnackade spelregler!
4 kommentarer:
Beccelito, jag vågar påstå att det står skrivet i Svea rikes lag att du ska skriva. Du är grym grymmare grymmast.
<3
Ooh, jag som var så sugen på Mörkretgrejen och så sur för att det krockade med Allhusetpremiären (så jag stannade hemma istället), var alltså inget vidare? Nä jag kunde nästan tänka mig det för man ville ju hellre se dom som djade spela sin och inte andras musik typ. Tur att jag inte missade något då!
Hade du mask på dig? :)
Kul! Jag vill också skriva krönikor som får folk att le på insidan.
C: Du anar inte hur glad jag blir över den blivande juristens påstående! Tack för fina ord, de värmer :)
J: Hehe, bra strategi, bojkotta skiten.. Jo det var bra! Men som du säger hade jag hellre hört dem spela sin egen musik. Sara trånade efter den vi trodde var J Johansson, men om det verkligen var han vet vi ju faktiskt inte... Jag hade mask som man fick gratis i dörren! Klarade dock inte att göra det helt m. stoltheten i behåll så satte den i pannan.
M: Trevligt att du hittat hit! Jag har förstås spanat in ibland.allt och jag tycker allt att du lyckas! Tyckte särskilt om det du skrev under "Om mig".
Skicka en kommentar