Gud vill inte att jag ska cykla

Gud tycks ha synpunkter på fordonet med vilket jag tar mig fram på Uppsalas gator.

En månad efter att jag och min två månader gamla Skeppshult flyttat till Uppsala separerades vi brutalt av en cykeltjuv. Fick ut en ny cykel på försäkringen. Lagom till helgen fick den punka. Pappa fixade punkan. I måndags halkade jag och cykeln i en backe. Jag skrapade upp handflatan och fick blåmärken. Det gjorde ont. I onsdags blev jag påkörd av en bil när jag cyklade över ett övergångsställe i korsningen Torkelsgatan/Råbyleden. Jag hade grönt! Gubbjävlen hissade ned fönsterrutan och sa "Jag kan inte göra så mycket mer än att be om ursäkt.". Det gick bra, men styret blev skevt (gick att vrida tillbaka dock) och styret deformerat. Mina matvaror flög ut på gatan och jag handflatssåret sprack upp igen. Äggen i kassen sprack sönder och jag cyklade hem med darrande underläpp. En dag senare, natten torsdag-fredag, efter Smålands electroklubb hade cykel fått punka igen. Lämnade in den hos cykelviktor dagen därpå, fick det lagat och passade på att byta till DUBBDÄCK. Så nu glider jag fram som på cyklarnas stadsjeep - yes! På väg från cykelviktor ramlade en reflex av cykeln och senare en annan svart del som jag inte ens vet var den ska sitta. What the fuck? Nu hoppas jag innerligt att cykeln står kvar vid stationen när jag kommer tillbaka på tisdag..