Om speciella ting i allmänhet och ospeciella ting i synnerhet, om saker man minns och sånt man helst vill glömma. Det blir rätt mycket ord, och någonstans måste de ju ta vägen?

Leta i den här bloggen

torsdag 21 oktober 2010

Tålamod är en berg- och dalbanas bästa vän


And for a minute there, I lost myself, I lost myself
And for a minute there, I lost myself, I lost myself

Ge mig lite solsken och jag tar världen.

http://www.youtube.com/watch?v=rSKmYC0mHXI&ob=av3e
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)