Om speciella ting i allmänhet och ospeciella ting i synnerhet, om saker man minns och sånt man helst vill glömma. Det blir rätt mycket ord, och någonstans måste de ju ta vägen?

Leta i den här bloggen

onsdag 20 oktober 2010

Spretigt

Ingenting fungerar.
Jag är en reproducent.
Sitter, glor, har ont i ryggen och vågar inte öppna min bok.
Såg bara vitt genom fönstret, Domkyrkan täckt av dimma.
Vände mig om, somnade om.
Nu ser jag bara blått och svart.
Kan inte avgöra vilken slags dag det är.
Jag kan inte koncentrera mig på något.
Allting blir till ingenting, jag kan inte hålla kvar tankarna.
Jag hatar när det blir så.
Men det går över.
Sress gör att ingenting fungerar.
Det är jag som hittat på stressen.
Är meningen att skapa sig mening?
Ogenomtänkthet.

Slutar göra saker per automatik. Slutar göra. Korkade människor tänker inte, det är smart.

Jag måste räta ut ryggen åtminstone.

Inga kommentarer: